Ja, det var ett tag sedan jag skrev något nu pga av olika saker. Men nu då den efterlängtade pimpeltävlingen Superpimpeln skulle inleda med första tävlingsdagen på mitt hemmavatten Marmen så kände jag att det var ett måste att vara med och få mäta sig med de mesta och de bästa fiskarna som landet har att erbjuda.
Jag kom ned till startplatsen en halvtimme innan utgång och blev imponerad över den enorma uppslutning som var. Det var tävlingsfiskare från norr till söder som samlats för att mäta sina krafter. Jag uppskattar att det var mellan 150-200 startande.
Jag har inte tidigare berättat på bloggen om att min älskade fru, Catherine är allvarligt sjuk men flera av de människor som jag känner genom fisket vet om det.
Jag är enormt glad för alla hälsningar som sänds till Catherine och jag är väldigt stolt över att få vara gift med en så omtyckt person som Catherine är. Dessa hälsningar ger oss en styrka som vi kommer att behöva framledes. Förutom alla ärligt menade hälsningar så fick Catherine av min "moster" Ellenor och hennes man Kenneth ett fantastiskt skrivet kort samt godis och blompengar.
Av Anders Bergman och hans Maria samt Janne Johansson och hans Marga fick Catherine otroligt vackra blommor. Det som jag tycker är så helt fantastiskt med detta är att det är genom fisket som vi träffat alla dessa människor och även om man bara träffas ett fåtal gånger per år i samband med tävlingar så skapas vänskapsband som är väldigt starka.
Tack till alla er som sänder hälsningar, de betyder enormt mycket.
Jag är stolt över att fått lära känna alla ni fantastiska människor som kallas för tävlingsfiskare.
Nu tillbaka till tävlingen; Jag och Leif Frank hade strategin klar när vi gick ut, men efter att gått ca 3 km ned till Målsta, ändrade vi oss då det blev för mycket folk på såpass begränsat fiske. Vi vände och gick tillbaka mot starten ca 500 meter innan vi började vårt fiske. 5 första hålen - bom, 6:e hålet 2 st 10 grammare. Detta kändes inte speciellt hoppfullt. Jag trodde att det skulle krävas över 10 kg för att vinna men efter att spanat lite såg jag att det verkade trögt överallt.
Kanske det inte blir så hög segrarvikt som jag trott.
Jag gjorde 3-4 hål med 30 meters lucka innan jag fick ett godkänt hål. Fisken var dock väldigt svårflirtad, det var nästan så att man fick hälla kroken i munnen på dom för att de skulle hugga.
Ca 1 kg småabborre drog jag iallafall och man hade fått en någorlunda start.
4 bomhål till innan nästa godkända hål som också gav ett kilo.
Leif och jag skildes åt då han fortsatte sitt jagande. Min känsla var att det kunde vara bättre fiske på grundare vatten så jag gick närmare land och fick ett par bra hål.
Sedan gick jag tom en halvtimme innan jag kom 2-300 meter från starten där jag hittade några hyfsade hål.
Jag vägde in 7221 gram vilket jag ledde på ett långt tag till att det kom in en fiskare söderifrån som jag inte känner, med en större påse, 8700 gram.
Summakardemumma, jag blev iallafall 2:a och det får väl anses vara godkänt trots att det var mitt hemmavatten. Skämtåsido, jag är jätteglad för andraplatsen och prispengarna på 1450 kronor.
Nu önskar jag er alla tävlingsfiskare ett riktigt skitfiske de två kommande dagarna och kom ihåg en sak. Tro på er själv, tro att ni ska vinna, det är det bästa segerrecept som finns och jag vet att det funkar. Titta bara på Leif Frank.
Själv kommer jag att var på hockeycup i Nälden då min som spelar cup.
Vi hörs
