Varför ska man tävla två dagar i rad på Björköfjärden?

Ju mer jag funderar över varför man ska tävla två dagar i rad på Björköfjärden ju knäppare tycker jag att det är.
Helt klart är det ett av Sveriges absolut bästa abborrvatten och det verkar som om inte fisken kan ta slut där men det finns alltid ett stopp med allt, så är det bara.
På en normaldags fiske på Björköfjärden så får man MINST 10 kg per person. Som fisket verkar vara nu så kommer nog snittvikten att ligga på 12-15 kg per person på en tävlingsdag.
Räkna med ca 200 st fiskare och det kommer upp 2500-3000 kg abborre. Multiplicera det med 2 så kan det tas upp ca 6 ton på två dagar.
Det känns för mig som ett riktigt rovfiske och det går stick i stäv med allt prat om Catch&Release som praktiseras mer och mer.
Normalt så tror jag att det är omöjligt att fiska slut på fisk i en sjö bara för att man har en eller ett par tävlingar per år. Då tror jag att det är befrämjande för fiskebeståndet. Det gör så att medelvikten ökar och det blir mer fisk. Men att säga att det är fiskebefrämjande för fisket på Björköfjärden att ta upp 6 ton fisk på två dagar, det tror jag inte ett dyft på.
Nånstans så finns det en gräns för vad vattnet tål och går man över den gränsen så vet vi alla att återhämtningstiden ligger på 5-7 år.
Titta bara vad som hände med Sundsjön efter SM:et där. Det tog iallafall 5 år innan fisket hade återhämtat sig och det är en otroligt produktiv sjö.

Jag vill inte verka som något av fiskens trädkramare utan jag som älskar att fiska mer än nåt annat här på jorden vill bara att man kanske funderar till lite grann.
Mina teorier kanske är helt uppåt väggarna men jag tror inte det. Fortsätter vi så här så kommer vi eller våra barn bara att sitta och sukta om 10 år och prata om hur fantastiskt fisket var på Björköfjärden runt 2010 och nu 2020 så får man bara småskit där.

Ett förslag från mig är att iallafall dela upp fjärden i två områden om man nu måste tävla där två dagar i rad.
Men det bästa vore att bara köra en tävling på Björköfjärden och lägga den andra tävlingen på Öjen eller nåt.

För det kan väl inte vara så att Gävlefisk inte är intresserade av att köpa fisken som kommer från andra vatten än Björköfjärden.

Just detta med att sälja fisken efter tävling är något som många diskuterat livligt sedan förra året på Björkön.
Jag hörde då, att man fick 12 kr/kg orensat, men det är obekräftade uppgifter.
Om det skulle vara så, vilket inte låter helt orimligt, då priset på abborrfilé ligger på över 200 kr per kg, så blir det ett jättetillskott i den arrangerade klubbens kassa.
Är det moraliskt riktigt att göra så?
Normalt ska hälften av intäkterna delas ut i priser då man arrangerar en fisketävling då den faller under lotterilagen. Men hur ser det ut då det gäller den här typen av intäkt?
Kanske skulle man låta varje fiskare erhålla hälften av intäkterna från den fisk man fångat. Om det skulle vara så att man nu fick 12 kr per kg så gick 6 kr till den arrangerade föreningen och 6 kr per kg gick tillbaka till den eller de som fått fisken. Så fick man 20 kg abborre så fick man tillbaka 120 kr.
Eller så tog man hälften av alla pengarna och lottade ut på startkortet.
På 6000 kg fisk så skulle det innebära ett nätt pris på 36000 kr. Det tror jag skulle locka ut betydligt fler människor på pimpeltävling.
Tala om vinna/vinna situation.

Vi som tävlingsfiskat i många år funderar säkert lite till mans hur vi ska få nya unga människor att upptäcka tjusningen med det.
Dels tävlingsmomentet som i sig är spännande, dels naturupplevelsen, motionen och gemenskapen med andra fiskare.
Men börjar vi inte att också tänka oss för då det gäller den här typen av rovfiske så kommer det bli än svårare att locka till oss nya fiskare.

Jag hoppas att ni som läser detta tar det jag skriver som någonting positivt och inte bara en klagan för jag tror att vi skulle behöva föra en diskussion om tävlingsfisket i framtiden på flera nivåer och områden.

För det jag önskar mest av allt är att jag kommer att få syssla med tävlingsfiske resten av mitt liv och att det kommer att bli en sport som kommer att växa år efter år och att fler människor kommer att upptäcka, vilken enorm tur vi har som bor i ett land som erbjuder denna möjlighet. Vi har tillgång till de finaste sjöar, älvar och hav samt övrig natur, som för mig och många andra är en källa till livskraft och återhämtning av livskraften.

Jag vet att de allra flesta fiskare jag känner är kloka och förnuftiga människor och vi delar detta intresse till 100%. Tänk om vi skulle slå våra kloka huvuden ihop för att kunna rekrytera nya fiskeintresserade och kanske hitta nya tävlingsformer som är lite skonsammare mot våra sjöar samt också skulle leda till fler intresserade.
Det är inte lätt idag för en "amatör" att göra sig gällande på en tävling med tävlingsfiskare.
Kanske ska man titta på alternativa klasser för dessa för att de så småningom, när intresse skapats, kunna slussas in i tävlingsklasser.

Ja, man kan fundera och diskutera sånt här hur mycket som helst men jag tror att det är dags att vi börjar att ta det på allvar.

För då det gäller många fiskeklubbar, i mitt närområde, så säger dom sig bedriva ungdomsverksamhet. Det gör dom säkert, men får dom fram fiskeintresset hos ungdomarna?
Jag tror att det är si och så med den saken.
Kommunen skulle mer noggrant granska var deras bidrag tar vägen och vilket syfte fiskeklubben har med bedrivandet av sin ungdomsverksamhet.

Nu har jag stuckit ut hakan ordentligt och jag hoppas att det här kan vara en början till att diskussioner startas upp på olika håll.

För det framtida fiskets och tävlingsfiskets skull.
/Peter