Genomförde jag på Första maj i Söderhamnsån.
Upp mot 100 deltagare hade lockats dit för att se om fisket ännu ett år skulle vara lika fantastiskt som det brukar.
Min kamrat, Leif Frank hämtade mig vid 8-tiden sedan bar det av.
Leif och hans bror Tom som blivit fanatiska tävlingsfiskare de senaste två åren, skulle tillsammans med mig mäta våra krafter med de duktiga metarna från Hälsingland och Gästrikland. Det fanns även med några från Härnösand och Ångermanland som ville vara med och göra upp. Olle Carström med fru, krister Hamrin med respektive samt Jan-Erik Lundgren med sin kära var taggade innan start.
Det är lottdragning innan tävlingen om i vilken ordning man får gå ut och hitta plats. Jag drog nr 28 och bestämde mig för att gå så långt upp i ån jag bara kunde. Tom och Leif drog däremot metydligt högre nummer och fick lämna startplatsen bland de sista.
När startskottet small så hade jag stora förväntningar då jag sett att det var stora mörtar som simmade i vattnet alldeles nedanför mig. Men som det brukar kunna vara ibland så lyste fisken med sin frånvaro de allra första minuterna.
Alla tittade sig omkring för att se om det var någonstans som det drogs fisk, men icke, förrän mitt flöte plötsligt dök och jag kunde ta årets första metmört. Snabb avkrokning, snabbt utlägg och nästa mört kom alldeles efter.
Vad jag såg så var det bara jag som fick fisk och det kändes ju bra. Men efter 7-8 fiskar så blev det dött igen. Någon fick någon enstaka runt mig, men det var riktigt dåligt.
Jag trodde då någonstans i min enfald att det kanske inte skulle bli så bra fiske som det brukar vara och väntade kvar lite för länge innan jag bytte plats.
Jag gick nedströms ca 70 meter där det tidigare hade stått folk men nu var det tomt. Jag lade ut flötet och plopp sa det, så försvann det. Upp med en fin Vimma.
Det hade ju gått drygt en timme innan jag kom dit, men där var det riktigt bra med fisk.
Jag fick mört, abborre, vimma, brax och löj. Kanske skulle mörten ha behövt vara lite större och kanske så störde de f-baskade löjen mitt fiske under stora delar av tiden och kanske skulle jag likt honom som ställde sig bredvid mig, fiskat på majs för att få de riktigt stora mörtarna samt sluppit löjen.
Men, men jag vägde iallafall in nästan 9,4 kg och med tanke på den första bortfiskade timman så kände jag mig rätt nöjd med den vikten.
Leif och Tom hade gått åt precis motsatt håll, dvs nedström så långt man kunde och där hade det tydligen varit lite bättre fiske. Leif vägde in 9,7 kg och Tom 7,7 kg.
Vinnarvikten var vi dock inte nära när de främsta i varje klass hade runt 15 kg. Leif fick dock 4:e och näst sista pris i herrklassen.
Summasummarum; det var en rolig tävling med bra fiske och jag kände mig nöjd teknikmässigt.
Tom deltog även på söndagen med en väldigt fin andraplacering som resultat. Det var lite lägre vikter då men Tom hade bara 7 hg upp till segraren med sina 7 kg. Jätteroligt för Tom som är en sådan härligt entusiatisk fiskare.
Jag vill också á min fru, Catherines vägnar passa på att tacka våra fiskevänner, Janne och Yvonne Olsson som var till oss i veckan med en fin blombukett och mycket goda energier.
Det betyder SÅ MYCKET. TACK!
/Peter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar